Kiruna Radioklubb också en pionjär i den svenska radiohistorien.
Kiruna Radioklubb är en av pionjärerna i den svenska radiohistorien. Kiruna radioklubb bildades i november 1923.
I QTC nr 7/8 2014 fick vi läsa en intressant artikel om att Falu radioklubb firar 90 år. Efterforskningar visar att Kiruna Radioklubb också tillhör pionjärerna inom den svenska radiohistorien. Minnesanteckningar sammanställda av Hjalmar Falk och Bob Jacobsson har tacksamt gett oss insikt i vår tidiga radiohistoria. Ett tack går även till vår hembygdsforskare Agge Theander.
Rundradiosändningar i USA, Asien och Europa kunde även höras i Sverige i början av 1920 talet. Försöksutsändningar för rundradio startade i Sverige 1923 och intresset ökade snabbt. Rundradioutsändningarna från Boden kunde med svårigheter även höras i Kiruna. Antalet kristallmottagare ökade snabbt. J.Lundström var först i Kiruna att inneha en radiomottagare.
Önskemålen om lokala rundradiosändningar ökade i det snabbt växande gruvsamhället Kiruna.
Den 21 november 1923 konstituerades Kiruna Radioklubb av en grupp initiativrika och framstående personer. Interimsstyrelsen bestod av Doktor G.Anckarsvärd, Stadsmontör E.Bergmark, Folkskolärare R.Fjeldstad, Byggmästare E.Jansson, Folkskolärare N.J.Lindhagen, Elektriker E.Ohlsson samt Ingenjör B.Wahlgren. Klubben bestod i slutet av 1923 av 82 medlemmar och året därpå var man redan fler än 100.
På initiativ av radioklubbarna i Boden och Luleå bildades den 17 februari 1924 Nordsvenska Radioförbundet bestående av 10 radioklubbar i övre Norrland. Kiruna Radioklubb tillhörde från början Svenska Radioklubben SRK i Stockholm och ombildades 1925 till Svenska Radioklubbarnes Förbund.
I Kiruna hade klubbmedlemmarna uppmärksammat att några privata radiostationer i södra Sverige börjat sända ut signaler. Här gällde det att hänga med ! Den 3 juli 1925 gjordes en underdånig framställan till Konungen med anhållan om tillstånd för Kiruna Radioklubb att i Kiruna nyttja elektrisk anläggning för telegrafi och telefoni utan tråd. Framställningen beviljades i konseljen fredagen den 28 augusti samma år. Anropssignalen för rundradiosändningar fastställdes till SCL och för amatörradio till SMTG.
Skapandet av Kirunas egna radiostation hade börjat. Första rundradioutsändningen i Kiruna gjordes från badhusbyggnaden den 19 oktober 1925. Den lånade sändare hade dessvärre för låg uteffekt så det var svårt att höra utsändningen. Man beslöt att bygga en egen och starkare sändare. Man tog kontakt med kunniga ingenjörer i södra Sverige för att få goda råd. Brevväxlingen fortsatte under ett helt års byggande. En gammal biografomformare, en förstärkare av fabrikat Western Electrics och tre sändarrör av typen Philips Z4 utgjorde grunden i konstruktionen. Det fanns inte så stort utbud på delar till en sändare vid denna tidpunkt så medllemmarna tillverkade mycket själva. Spolar lindades och vridkondensatorer tillverkades och en 6-trådig trumantenn av 20 meters längd byggdes ihop av bl.a. ”velociped felgar” av trä. Antennen hängde på en höjd av 20m mellan två stagade trästolpar som vardera hade en längd av 20m. Nedledningen bestod av fyra trådar, sammanhållna av metallringar med en diameter av 5cm. Antennen var upphissad med tillhjälp av hamplinor. Jordbalansnätet bestod av 7-trådig 10 kvadratmillimeters kopparlina, nedgrävd, så gott det gick, cirka 1 decimeter under jordytan. Uteffekten på sändaren var cirka 200 watt.
Genom Disponent C.G.Granströms tillmötesgående och intresse för rundradion blev en ny stationsbyggnad uppbyggd och bekostad av gruvbolaget LKAB. Stationsbyggnaden, en sexkantig paviljong uppfördes i Kyrkparken på den plats i Kiruna där den tidigare vattenreservoaren för LKAB:s vattenledning varit placerad. Byggnaden bestod av apparatrum, förrum och studio för utsändningar av olika program såväl musik som sång och tal. Stationsbyggnaden byggdes av Kiruna Praktiska Ungdomsskola (KPU). Bygget godkändes den 21 oktober och kostade 5000 kronor. Stationsbyggnaden är fortfarande kvar och används än i dag av Kiruna Radioklubb. För att täcka kostnaderna för drift av rundradiostationen insamlades pengar genom basarer och tävlingar vid skyttepaviljongen. Klubben gav också tillfälligt ut en tidning som man kallade Kiruna-Kristallen. Den skulle sprida information om klubben men också genom sina annonser ge välbehövligt kapital. Tidningen innehöll radioartiklar, dråpliga berättelser och roliga historier. Man hade också gjort intervjuer med Kirunaborna om deras syn på den nya relästationen och dess kommande verksamhet. ”Århundradets fotbollsmatch” arrangerades för att samla in pengar där samhällets herrar och damer spelade mot varandra, vilket drog in en hel del pengar till klubben.
Den 26 oktober 1926 kunde lokala provsändningar göras över Kiruna med den färdigbyggda sändaren och den 8 november samma år började riksprogrammet återutsändas över Kiruna.
Denna premiärdag bjöd man på ett lokalprogram mellan 19.00 och 20.00 och därefter en reläsändning av riksprogrammet mellan 20.00 och 22.30. Förste hallåman var H.Eijde.
Lokalprogrammen innehöll olika meddelanden som Kirunaborna ville ha upplästa samt grammofonmusik. Det gällde nu för hallåmanen att lyssna och lära sig av sina förebilder nere i Stockholm.
Riksprogrammet sändes trådlöst från Boden till en mottagare i Tuolluvaara hos folkskolärare T.Boqvist strax utanför Kiruna. Signalen fördes sen via en teleledning som Televerket tillhandahöll vidare till Kiruna Rundradiostation. På så sätt lyckades man behålla en hygglig ljudkvalité och undvika de kraftiga elektriska störningar som allstrades bl.a. av gruvdriften i Kiruna. För att lindra stötarna från ”stor-skotten” i gruvan så placerades sändarutrustningen på gummikuddar. Ett riktigt uppsving för rundradion noterades och under oktober månad 1926 beräknas det att 700 kristallmottagare såldes i Kiruna.
Den 25 januari 1924 valdes Ingenjör H.Wellner till ordförande för Kiruna Radioklubb och innehade denna post fram till sin avflyttning från Kiruna 1946. H.Wellner anses som grundare och skapare av Kiruna Rundradiostation. H.Wellner kom som 18 åring till Kiruna och började 1902 som praktikant på LKAB:s gruvlaboratorium. Efter att ha studerat på Falu Bergskola där han han 1912 avlade ingenjörsexamen återvände han till Kiruna. Han var sedan chef för LKAB:s laboratorium under åren 1918 – 1946. Förutom sitt stora engagemang i Radioklubben så var han också ledare för scoutrörelsen i Kiruna. År 1946 tilldelades H.Wellner Jukkasjärvi kommuns guldmedalj för sitt stora arbete med radioverksamheten.
Mellan åren 1926 till 1930 lämnade kommunal fullmäktige ett årligt bidrag med 2000 kronor. År 1926 lämnade även municipal fullmäktige ett bidrag på 500 kronor. Kiruna Kyrkostämma anslog den 19 december 1926 ett bidrag på 2100 kronor för inköp av apparater till utsändning av gudstjänster och konserter från kyrkan. Under 20- och 30-talet sändes ofta lokala program över Kiruna. Telegrafstyrelsen beslutade också att klubben skulle få två kronor per löst licens i Kiruna. Den 4 januari 1927 erhölls meddelande från Radiobyrån om återutsändning av riksprogrammet fyra gånger i veckan. Daglig utsändning av riksprogrammet startade den 12 april 1927 då antalet lösta radiolicenser passerat 1500.
Kiruna Radioklubbs första sändare användes fram till 1936 då den tekniska utvecklingen kommit så långt att en ombyggnad var nödvändig. Arbetet sköttes av klubbmedlemmarna och var mycket besvärligt då apparaterna måste byggas om bit för bit utan att pågående sändningar behövde stoppas.
De första hallå-männen hette H.Lilja, T.Morell och J.Flyckt. I augusti 1929 heltidsanställdes radiotelegrafisten E.Taxén som maskinist/hallåman.
Under krigsåren 1940-45 var de lokala programmen stoppade och militär personal vaktade radiostationen.
Efter 25 år av återutsändning av riksprogrammet var det nu dags för Kiruna Radioklubb att lämna över till Televerket. De lokala utsändningarna över Kiruna upphörde 1951 och Televerket löste in radioanläggningen för 3000 kronor. Riksprogrammet P1 kompletterades hösten 1957 med P2 då fjärrkabeln för för den nya kanalen anslöts i Kiruna.
Under 1950 talet utbetalades ur Kiruna Radioklubbs kassa stipendier till elever vid KPU och Läroverket som visat särskilt intresse för radioteknik och fysik. Det högsta stipendiet var på 500 kronor.
I januari 1960 upplöstes Kiruna Radioklubb som då endast bestod av medlemmarna Jansson och Falk. Kvarstående medel på 3000 kronor överlämnades som gåva till Kiruna Geofysiska Observatorium (nuvarande Institutet för Rymdfysik).
Utsändningen av P1 och P2 över Kiruna övergick 1962 till FM-bandet. Den 12 december 1966 startas P3 på mellanvåg över Kiruna samtidigt som P2 stängs av. År 1972 upphör mellanvågssändningar lokalt över Kiruna.
År 1964 återuppväcks Kiruna Radioklubb av ett gäng radioamatörer. Kiruna Radioklubb har med andra ord en brokig bakgrund och lång historia. Klubben bär historien vidare och är utan tvekan en pionjär inom svensk radiohistoria och lokalt en historiskt viktig del av gruvsamhället Kirunas utveckling.
För Kiruna Radioklubb
Ola Widell
SM2CZG
Referensdokument:
Kiruna Radiostation Historik 1927-1972
Artikel i QTC nr:1 – 2012 sidor 26-28
